Världen är i förändring och om några år kommer det bli tydligt att det som vi idag tycker är stora förändringar bara är början. Då kommer välfärden att produceras och konsumeras på många nya sätt. Data om luftkvalitet är kanske en självklar del i planering av nya vägsträckor? Vår region har goda förutsättningar att bli ett föredöme i bygget av ett hållbart, digitalt samhälle.
I en nära framtid försvinner flera yrken medan andra kommer till. Redan idag är värdet av data som flödar över gränserna större än värdet på fysiska varor som transporteras mellan länder. Andra faktorer som driver digitaliseringen är problemen kring finansiering av välfärdstjänster, specialistvårdens behov samt en infrastruktur och allmännytta som står inför stora renoveringsbehov.
Det talas ofta om att Västerbotten har världens bästa bredband, och att vi därför skulle ha de bästa förutsättningarna att vara en digitaliserad region. Trots att vi har en bra infrastruktur lyckas vi inte fylla den med innehåll i tillräckligt stor utsträckning. Det är som att ha en stor motorväg där ingen vågar köra. Detta beror bland annat på bristande kunskap samt en arbetsmarknad och politik som inte alltid hinner med i den snabba förändringstakten. Ibland tar även rädslan för förändring ett för starkt grepp om oss. Vi vågar påstå att det finns en enorm utvecklingspotential i såväl produktions- som välfärdssystemet om vi tar tillvara på digitaliseringens möjligheter. Men om reaktionerna på övergången blir protektionistiska, från de som påverkar arbetsmarknaden mest, undermineras digitaliseringens fördelar, vilket sannolikt leder till att jobb- och lönepolariseringen blir betydligt mer omfattande. Vi behöver samla oss och samverka kring visioner och konkreta projekt för att dra nytta av digitaliseringen.
En lösning är att sikta på en politik som bidrar till att tillgodogöra sig produktiviteten från digitaliseringen med så få nackdelar för välfärden som möjligt. Vi måste säkerställa en generell välståndsökning, i vilken en så stor andel av befolkningen som möjligt får ta del av nyttan. Det behövs även ett samhällsomfattande ekosystem där politik, företag/organisationer och medborgare vill engagera sig i ett samhällsbygge som till stor del görs med digitala tegelstenar istället för traditionellt byggmaterial. Vi vill se en gemensam politisk vision som skapar det goda digitala samhället och förenar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det krävs även att vi snarast möjligt identifierar vad som hindrar regionens digitalisering för att kunna åtgärda detta omgående. Slutligen ser vi ett stort behov av att se över utbildningsväsendet för att vidare anpassa våra utbildningar efter arbetsmarknadens digitala behov.
Förändringen kommer inte ske av sig själv. Vi måste informera, mobilisera och samarbeta. Som ett led i detta anordnas idag, onsdag, en idéverkstad på Sliperiet i Umeå med temat ”Datadriven tillväxt 2020”. Där ska personer från hela samhället tillsammans visionerna och presentera konkreta projekt som tillsammans kan öka regionens framgångspotential inom datadriven hållbarhet. De bästa idéerna skickas vidare till Mötesplats Lycksele i juni för vidare förädling.
Digitaliseringen är här för att stanna och Västerbotten måste säkra sin tillväxt genom att välkomna och ta till vara på den. Det digitala är det hållbara.
Magnus Rudehäll, digital strateg vid Region Västerbotten
Åsa Ågren Wikström, omvärldsstrateg, Umeå kommun
Ingrid Thylin, avdelningschef samhällsutveckling, Skellefteå kommun
Mikael Wiberg, professor informatik Umeå universitet
