Samhällsomställningen i norra Sverige är unik

23 maj, 2023

Statssekreterare Dan Ericsson på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet är en av huvudtalarna på Mötesplats Lycksele 2023. Här berättar han om de frågor som han och regeringen ser som viktigast för utvecklingen av norra Sverige.

Vilka är de viktigaste frågorna för dig när det gäller regional utveckling på kort och lång sikt? 

– Det är tre områden som är viktiga för regeringen på kort sikt, nämligen omställning till en hållbar regional utveckling, betydelsen av ett territoriellt perspektiv där hela landet ges ökad möjlighet att utvecklas samt även ett samordnat genomförande där ansvar och uppgifter är tydliga.

För regeringens arbete på lite längre sikt, fram till 2030, är de strategiska områdena i den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet fortsatt viktiga. Dessa är: 
– likvärdiga förutsättningar i hela landet, 
– kompetensförsörjning, 
– innovation och företagande samt 
– digital tillgänglighet och tillgänglighet med transporter.

Vad kan regeringen bidra med för att vi ska klara den gröna omställningen och då särskilt kompetensförsörjningen i norra Sverige? 

– Jag gläds av den positiva utveckling vi nu ser i bl.a. Västerbotten. Ju fler delar av landet som är utvecklingskraftiga och hållbara, desto starkare blir Sverige. 

Sedan den 1 augusti 2022 har regionerna ett tydligt mandat att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor, i samverkan med berörda aktörer, och inom ramen för den regionala utvecklings- och landsbygdspolitiken finns flera olika verktyg som kan stödja den hållbara omställningen och bidra till att klara kompetensförsörjningen.

Det handlar till exempel om de medel för regionala utvecklingsåtgärder som regeringen fördelar till alla regioner. Det är medel som regionerna själva beslutar om och som ska finansiera insatser utifrån utmaningar och prioriteringar i respektive län. 

Det handlar också om regionalfondsprogrammet för Övre Norrland som ju kan användas till att driva projekt för miljö, klimat, företagande och kompetensförsörjning 2021–2027.

Jag vill i sammanhanget även nämna Fonden för en rättvis omställning. Fonden är viktig för att minska utsläppen samtidigt som vi behåller och utvecklar vår konkurrenskraft i Sverige.

Gymnasie- och vuxenutbildningen utgör stommen när det gäller kompetensförsörjningen.

I vårändringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen att anslaget för statligt stöd till vuxenutbildning ökar med 400 miljoner kronor för 2023. Regeringen föreslår även förstärkningar av yrkeshögskolan i syfte att utöka antalet platser inom befintliga utbildningar samt för att möjliggöra beslut om nya korta utbildningar, kurser och kurspaket. 

Arbetsförmedlingen har, vid sidan om sin reguljära verksamhet, vidare inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr, med kontor i Skellefteå. Arbetsförmedlingen har också som ett led i arbetet inrättat en nationell samordningsfunktion för kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner. 

Den samhällsomställning som nu sker i norra Sverige är unik i sin omfattning och kommer att ställa krav på insatser från flera politikområden, men också krav på en fungerande samverkan. Regeringen har därför beslutat att ge Peter Larsson i fortsatt uppdrag att t.o.m. juni 2023 – för regeringens räkning – samordna näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i norra Sverige. 

I vårändringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen vidare ett tillskott till Tillväxtverket (4 miljoner kr) för att myndigheten ska kunna stärka sitt arbete med att säkerställa goda förutsättningar för nyindustrialiseringen i norra Sverige och etablera långsiktigt hållbara former för samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer.

Regeringens arbetar vidare med att ta fram en samlad långsiktig strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige. Strategiskt viktiga områden för regeringen i arbetet är stärkt fossilfri elproduktion, kompetensförsörjning och förenklade tillståndsprocesser.

Hur kan vi förbättra förutsättningarna för att utveckla hela landet? 

– Alla människor ska kunna känna delaktighet, påverka sin livsmiljö, forma sina liv och få tillgång till utvecklingsresurser utifrån sina förutsättningar oavsett var i landet man bor. Här är det viktigt med är det viktigt med en bredd av insatser inom många utgifts- och politikområden. Till exempel krävs en god tillgång till kommersiell och offentlig service, och bland de satsningar som regeringen gör kan nämnas ett särskilt driftstöd till lanthandlarna i sårbara och utsatta områden, samt även en fortsatt satsning på statlig närvaro i hela landet genom etablering av fler servicekontor under 2023.

Tillgänglighet i hela landet genom digital kommunikation och transportsystemet är grundläggande för den regionala utvecklingen. Sverige ska ha bredband i världsklass och vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och en väl utbyggd infrastruktur är en förutsättning för att utveckla hela landet. 

Målen i bredbandsstrategin ”Sverige helt uppkopplat 2025” närmar sig sina slutdatum. Regeringskansliet arbetar just nu med ett kunskapsunderlag för att närmare undersöka hur detta område kan utvecklas och hur dagens och framtidens utmaningar kan mötas.

Regeringen står även i begrepp att inleda en ny infrastrukturplaneringsprocess för planperioden 2026–2037 och avser att i närtid ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag för perioden. Beslut om ny nationell plan och om tilldelning av medel till nya länsplaner planeras till 2026. Regeringen fortsätter att arbeta för att villkoren för att bo, verka och leva i hela Sverige ska stärkas. 

Vad kommer du att tala om på Mötesplats Lycksele? 

– Jag kommer att prata om hur regeringen ser på den regionala utvecklingspolitiken, sammanhållningspolitiken och landsbygdspolitiken och hur dessa hänger ihop. Sedan kommer jag såklart att beröra de stora industrisatsningarna och hållbar omställning i norra Sverige och hur vi kan arbeta tillsammans för att ta tillvara de möjligheter som uppstår i spåren av dessa.

Dan Ericsson är statssekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, som har följande ansvarsområden:

  • Jordbruk och trädgårdsnäring
  • Skogsbruk
  • Fiske och fiskevård
  • Rennäring
  • Livsmedel
  • Jakt och viltvård
  • Regional utvecklingspolitik
  • Kommersiell service i gles- och landsbygder
  • Veterinärväsendet

”När omställningen ökar takten behöver vi blir fler människor som väljer att leva i norra Sverige. Umeå har som största stad, och urban nod, mycket att erbjuda. Det gör att vi tar ledartröjan när vi flyttar fram positionerna för Västerbotten.”

Thomas Hansen, kommunikationsdirektör Umeå kommun

”Sparbanksstiftelsen Norrland bär på en viktig uppgift: att främja sparande och bidra till en positiv utveckling i Västerbotten. Vi stödjer projekt och unga människor som gör vår region bättre och mer hållbar. Att delta i Mötesplats Lycksele ger oss möjligheten att visa hur vi kan göra skillnad tillsammans. Det handlar om att skapa starka och hållbara samhällen för framtiden. Genom att dela med oss av våra erfarenheter och hitta nya vägar för samarbete, ser vi fram emot att tillsammans accelerera den gröna omställningen. Tillsammans kan vi bygga en ljusare framtid för vår region.”

Frida Anundsson, vd Sparbanksstiftelsen Norrland

200902 Helene Hellmark Knutsson ny landshövding i Västerbotten
13
maj
2024

Vi behöver ett mer jämställt företagande!

pressbild-jan-larsson169
7
maj
2024

”Jag vill se världens ledare här i Lycksele”

Rulla till toppen