Det geopolitiska läget och Sveriges inträde i Nato är faktorer som påverkar hela vårt samhälle. Under Mötesplats Lycksele kommer två punkter att ha frågorna som huvudfokus: Nytt geopolitiskt läge – vad ställer det för krav på infrastrukturen? den 29 maj samt Ett starkare norra Sverige med Nato den 30 maj.
Vi bad Anna-Clara Fridén, kommunikationschef på INAB, Infrastruktur i Umeå AB, att sammanfatta betydelsen för Umeå och Västerbotten.
Varför är Umeå viktig som transportnod i den öst-västliga transportkorridoren?
– Umeå har en strategiskt väldigt intressant geografisk position som transportnav för såväl öst-västliga som nord-sydliga transportstråk. Vi erbjuder en utpekat viktig koppling till Finland via Vasa, som är vår närmaste stad, och vi har via väg E12 och järnväg nära till Norge med de strategiskt viktiga Atlanthamnarna i Trondheim, Mo-i-Rana och Narvik. Här i Umeå knyts järnvägen ihop med våra tre lokala järnvägsterminaler som möjliggör intermodala godstransporter; Botniabanan, kommande Norrbotniabanan samt tvärbanan Hällnäs-Storuman som kopplar an till Inlandsbanan. Vi har en central flygplats och en stor hamn som vi bygger ut för att klara större och mer djupgående fartyg samt större godsvolymer till och från regionens näringsliv. Umeå är ett logistiknav för hela norra Norden.
Kan du berätta om de möjligheter och utmaningar som finns för infrastrukturen i Umeå och Västerbotten i och med Nato-medlemskapet?
– De stora möjligheterna för oss i norra Sverige i och med Natointrädet är chansen att stärka våra befintliga transportstråk till gagn för militären, näringslivet och medborgarna. Utmaningen är att många slåss om pengar till infrastruktursatsningar. Här hoppas jag att man ser till vad som är bäst inte bara till enskilda platser eller regioner, utan vad som är bäst för Sverige, EU och Nato, och där tror jag att Umeå kommer ha en viktig roll. I händelse av kris och krig kommer vi att vara en logistiknod för de öst-västliga transporterna.
Vem betalar investeringarna som behöver göras?
– Det är en ständig fråga. Många hoppas att militären och Nato ska vara med och betala, men vi vet inget om hur det kan bli just nu. EU-finansiering kan vara möjligt om vi påvisar den gränsregionala nyttan och det gränsöverskridande samarbetet. Umeå har en fördel av att vi finns med på EU:s strategiska kartor och TEN-T nätet. Infrastrukturministern har sagt att investeringar i järnvägen främst ska gå till underhåll. Det gynnar till exempel inte bygget av Norrbotniabanan och hämmar utvecklingen och den pågående nyindustrialiseringen i norra Sverige. Röster hörs ibland om omställningen, som säger att ”Det kommer inte att gå”, men de talar ibland i egen sak i konkurrens om samma statliga medel. Vi hoppas att man ska ha ett långsiktigt perspektiv kopplat till samhällsnyttan.
Hur jobbar INAB med de här frågorna?
– Vi företräder Umeå kommun i frågor om sjöfart och järnväg och har även uppdraget att marknadsföra Umeå som logistiknav. Vi har samlat ett antal betydelsefulla parter från bland annat Region Västerbotten, kommuner och näringsliv för att i samarbetet Northern Access kunna påverka med större kraft. Umeå ska växa, norra Sverige ska växa och vi behöver investeringar och människor. Dessutom är transportsektorn en av de sektorer som har stora utsläpp och vi behöver jobba med att flytta transporter från väg till sjöfart och järnväg, att satsa på alternativa drivmedel samt att elektrifiera mer.
Läs mer om INAB här:
Läs mer om Northern Access här:
Text: Jessica Larsson Svanlund
Foto: Fredrik Larsson
